Narcissism


Många i dagens samhälle har missuppfattat ordet ”narcissist” och använder det i fel sammanhang. Exempelvis finns det de som tror att man är en narcissist bara för att man strävar högt och satsar på sin karriär. Det här är sannerligen
felaktigt och det är alltså viktigt att klarlägga vad narcissism egentligen innebär.

Ordet narcissism härstammar från en grekisk myt om den vackra ynglingen Narkissos. Narkissos fick en förbannelse som dömde honom till att bli förälskad i hans egen reflektion i vattnet. Det är dock inte osunt att tycka om sig själv, tvärtom. Redan som barn får alla i sig en dos ”självkärlek” som får dem att känna sig älskvärda. Den som inte tycker om sig själv kan knappast bli lycklig. I den meningen är de flesta av oss narcissistiska.



Med en narcissistisk störning menas däremot att man har en grandios känsla av att vara en betydande person, man har många fantasier om att få obegränsad framgång, makt, skönhet och kärlek. Man tror sig vara så speciell att man bara kan bli förstådd av andra mycket speciella personer. Den narcissistiskt störde kräver beundran och särbehandling, men har mycket lite empati med andra; i stället utnyttjar han ofta andra. Han är ofta avundsjuk och arrogant. Om en person har minst fem av dessa sex drag har han en narcissistisk personlighetsstörning.

Diagnosen narcissistisk störning ställs inte ofta så den är svår att ställa. Människor med utpräglade sådana här drag finns dock; varför har de blivit sådana?

Man vet inte varför. Ett förslag som ofta förs fram är dock att de fått för lite kärlek och uppskattning som små, och därför "hungrar" på ett omättligt sätt efter framgång och respekt, som äldre. Drivkraften om att bli ledare och chef kan vara behovet av att synas och bli bekräftad. Dock är det först när det narcissistiska behovet går ut över andra människor som man kan kalla det en störning. Adolf Hitler har beskrivits som grav narcissist, liksom unga våldsbrottslingar som dödat eller misshandlat andra när de upplevt sig "kränkta". Människor med narcissistiska drag behöver dock inte vara våldsamma eller dramatiska.

[Källa], [Levander, Martin. Sabelström Levander, Cornelia. 2010. Psykologi AB. Stockholm: Natur och Kultur.]

Rekommenderar att ni kollar upp min första källa om ni är intresserade av att läsa mer om narcissism. Där går de bl.a. in på skillnaderna mellan mänliga och kvinnliga narcissister.

Attraktion del 1 - Vad får oss att tycka att någon är attraktiv?

Många människor anser att man inte ska döma andra för deras utseende - man måste lära känna dem först. Jag anser att det här är värdelöst att proklamera då alla människor dömer varandra hela tiden, medvetet eller omedvetet - rätt eller fel - vare sig de vill eller inte; håller ni inte med mig? Läs vidare…



I forna Grekland var Helena idealbilden för skönhet. Hon utsöndrade en skönhet som skulle få Cindy Crawford (se bild ovan) att slänga sig i väggen. Men varför fann Grekerna Helena, tillsammans med många andra vackra kvinnor, så berusande?

Filosofer har spenderat mycket tid i försök att besvara och lösa denna gåta. Filosofen Platon skrev så kallade "guld-proportioner". Enligt dessa proportioner skulle, bland annat, bredden på ideal ansiktet vara två tredjedelar av dess längd och näsan inte skulle vara längre än avståndet mellan ögonen. Tyvärr har Platons guld-proportioner inte klarat av att stå upp emot modern psykologisk och biologisk forskning - dock finns det fortfarande en viss tilltro i Grekernas försök att bestämma en fundamental symmetri som människor finner attraktiv.

Symmetri är attraktivt i det mänskliga ögat

Symmetri har i dagsläget blivit bevisad att vara attraktiv i det mänskliga ögat. Till skillnad från Platons idéer har det inte blivit fastställt med proportioner utan snarare med en symmetri mellan vänstra och högra sidan av ansiktet. (Läs lite mer om varför våra olika ansiktshalvor från ett neurologiskt perspektiv här). Alltså hade Grekerna bara delvis rätt.

Genom att applicera de stränga kraven från den vetenskapliga metoden, tror forskare att symmetri är svaret som Grekerna letade efter. 

Bebisar spenderar mer tid åt att stirra på bilder av symmetriska individer än på asymmetriska individer. I ytterligare en studie smälte man samman ett antal olika ansikten för att dölja deras asymmetri, fotot av de sammansatta ansiktena blev bedömt som mer attraktivt än de individuella fotona. 

Victor Johnston, från New México State University, har tillverkat ett program som kallas FacePrints. Programmet visar bilder på ansikten av olika ”attraktionsskalor”. Tittarna värderar sedan bilden på en skönhetsskala från ett till nio. I vad som är besläktat med Darwinism, smälter de bilder som har en hög gradering samman, medan de mindre attraktiva fotona gallras bort. I slutet av varje omgång bedömer tittaren bilden med 10; alla de "perfekta 10:orna" är supersymmetriska.  

Forskare påstår att preferensen av symmetri är en högt utvecklad egenskap som kan bli sedd hos många olika djur. Sval-honor föredrar till exempel hanar med längre och mer symmetriska "svansar". Dessutom, parar sig Zebrafink-honor hellre med hanar som har symmetriskt färgade ”benband”.

Det rationella bakom symmetriskt föredragande hos både människor och djur är att symmetriska individer har ett högre parningsvärde; forskare tror att symmetri är lika med ett starkt immunförsvar. Skönhet indikerar mer robusta gener och alltså också en större sannolikhet för att en individs avkomma ska överleva. Denna evolutionära teori stödjs av forskning som visar att vad som ses som attraktivt är lik inom många olika kulturer. En studie från University of Louisville har nämligen visat detta genom att visa bilder på människor från 13 olika länder och sedan låtit människor gradera deras attraktivitet. Studien visade att kulturen inte spelade någon roll, de som blev bedömda som mest attraktiva hade mest symmetriska ansikten.

Del två publiceras senare.

PS. Jag uppskattar alla kommentarer innerligt. Det är otroligt intressant att höra olika synvinklar om det jag skriver om från era perspektiv.

[Källa], [Färm, Lina. Februari 2012. "Halo-effekten för sig fördomsfull". Modern Psykologi]

2012-05-13 klockan 12:25:13 Psykologi Kommentarer (1)


Psykologin bakom Batman

På grund av mycket arbete kommer det tyvärr bli snålt med inlägg den här veckan. Håll ut kära läsare för i helgen kommer attraktion, alkohol, zombies och sociopater diskuteras!

Under tiden bjuder jag på en film som min vän Laith Roomi skickade. Roomi själv presenterar videon: Ganska kul om man tycker att Batman är den coolaste filmen någonsin, men också om man vill nörda psykologi.


Tyckte du om dokumentären? I så fall föreslår jag att du läser mitt till mitt tidigare inlägg om varför superhjälte filmer är så populära.
2012-05-08 klockan 20:28:49 Psykologi Kommentarer (0)


Orsaker till borderline


Se det här inlägget för att läsa om vad borderline är.

Precis som jag berättade i det tidigare inlägget är borderline begreppet relativt nytt och någon säker teori finns inte ännu. Johan Cullberg, professor i psykiatri och psykoanalyser, menar att det finns en ärftlig faktor. Han baserar det här påståendet på statistik som visat att adoptivbarn med biologiska föräldrar som haft psykotiska drag oftare innehar borderlinedrag än andra adoptivbarn.

I boken ”En bok om borderline” lyfter Clarence Crafoord, psykiatriker och psykoanalytiker, fram relationerna i den tidiga barndomen som en viktig komponent. Med hjälp av dialogen med de närmsta vuxna skapar sig barnet ”ett inre referenssystem”. Systemet hjälper barnet att orientera sig i världen och relatera till andra människor i samhället på ett realistiskt sätt. Den utvecklande dialogen hjälper barnet att hantera sina upplevelser, både goda och onda. Känslan av att världen går att bemästra och leva i förmedlas via samspelet mellan barnet och den vuxna.

Men vad händer om den nära vuxne inte finns till hands? Kanske är mamma/pappa på sjukhus, eller psykiskt upptagen av annat och ingen annan trygghet kan ersätta henne/honom. Det leder till att barnet får det svårare att skapa en stabil identitet; det kan också bli känsligare för separationer. Den avstannade dialogen är avgörande för en borderlinestörning. Den psykiska utvecklingen påverkas då barnet inte leds vidare på ett psykologiskt plan. Det här resulterar i att barnet inte blir strakt nog att hantera ångest och impulser eller att sublimera.

En svår barndom med inslag av incest, alkolism i hemmet, misshandel, eller dylikt är inte ovanligt hos borderlinepersoner som är mycket självdestruktiva.

Resonemanget kring en kombination av genetisk faktor och negativa upplevelser under barndomen påminner om sårberhetsteorin vid schizofreni. Teorin innebär att vissa är mer sårbara för psykiska och/eller fysiska påfrestningar från början än andra. Mer robusta personer kanske klarar av vissa påfrestningar i miljön som: konfliker, depressioner, missbruk eller trauman medan de kan räcka för att utlösa schizofreni eller borderline hos de mer sårbara.

Ps. Om min blogg ser lite konstig ut framöver är det för att jag renoverar lite. Jag försöker bl.a. få alla knappar att fungera som de ska.
2012-05-06 klockan 11:43:00 Psykologi Kommentarer (0)


Psykologi för nybörjare och nördar

En av mina klasskamrater skickade ett videoklipp till mig för några timmar sedan som jag skulle vilja rekommendera. Videoklippet är bland annat till för personer som tycker om psykologi och vill fördjupa sig i ämnet men också perfekt för gamla psykologinördar som vill fräscha upp fakta. Oavsett vilken kategori man tillhör är Teddy's alla videoklipp riktigt bra. Videon nedan är 1 timme och 30 minuter. Om ni inte orkar titta på videoklippet - oroa er inte. Allt av intressant karaktär från hans videoklipp kommer ni kunna läsa om på min blogg.


Stort tack till Laith Roomi som fann denna video!
2012-05-05 klockan 12:46:20 Psykologi Kommentarer (0)


Vad är borderline?



När någons personlighet vållar stort lidande för individen eller omgivningen brukar man tala om personlighetsstörningar. Borderline är ett begrepp som har kommit att användas allt mer på senaste tiden och är en personlighetsstörning som ligger i gränslandet mellan psykoser och neuroser - därav namnet borderlinepersonlighet. Eftersom att borderlinepersonligheten ser på den yttre verkligheten som god, med långvariga undantag kan hon inte vara psykotisk. Då identitetskänslan/jagstyrkan är svag kan hon inte heller vara neurotisk. Innebörden av borderline är inte universell; olika forskare har olika definitioner. De symtom som pekar på att man har den här personlighetsstörningen kommer jag presentera nedan. Håll i åtanke att alla symtom självklart inte behöver föreligga, dock ska de ha funnits från tidig vuxen ålder. Generellt sätt brukar man också säga att antalet kvinnor är fler, dock hävdar vissa att män med borderline i stället diagnosernas med ”antiosocial personlighetsstörning”.

Den som har en boderlinepersonlighetsstörning (som det kallas i DSMIV – som är en av de vanligaste handböckerna för diagnos av psykiska sjukdomar) har en svag identitet: känner tomhet, är osäker på vem hon är. Någon med denna diagnos pendlar mellan olika ytterligheter i sina relationer. Personer som hon står nära brukar antingen höjas till skyarna - eller svärtas ner. Ibland känner personen sig helt beroende av någon - strax därefter kan hon/han stöta bort den andre med avsky. Den här pendlingen kan vi hitta hos oss alla, men hos borderlinepersonligheten är den mycket stark och våldsam. Dessutom har ofta en person med borderline snabba humörsvängningar, och kan plötsligt känna stark ångest eller förtvivlan.

Upprepade självmordsförsök, stark depression och hat-känslor riktade mot sig själv är alla tecken på att man kan ha borderline. Impulsivt handlingssätt är också mycket vanligt. Ett exempel på det här är missbruk.

Enligt DSMIV är kriterierna för borderlinepersonligheten följande: Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Störningen visar sig i flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxen ålder och tar sig minst fem av följande uttryck:

1. Gör stora anträningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer.

2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.

3. Uppvisar påtaglig osäkerhet och instabilitet i självbild och identitetskänsla.

4. Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (till exempel alkohol-, medicin- eller drogmissbruk).

5. Uppvisar suicidalt beteende, suicidhot eller självskadandehandlingar.

6. Är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (som nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som varar i, vanligtvis, några timmar).

7. Känner en kronisk tomhetskänsla.

8. Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser.

9. Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegånger eller dissociativa symptom. 



Men vad är då orsaken till att man drabbas av borderline? Det får ni bland annat läsa om imorgon.

2012-05-04 klockan 22:56:10 Psykologi Kommentarer (2)


Varför är superhjältefilmer så populära?



Superman Returns, X-men, Iron Man, The Avengers
; sedan början på 2000-talet har listan över superhjältefilmer bara blivit längre och längre. Det finns många olika teorier om varför dessa filmer blivit så populära genom åren. 

Psykologer menar att de flesta filmer är en typ av eskapism. Ju mer fiction en film innehåller desto mer effektivt fungerar den som en flykt från verkligheten. Superhjältefilmer är som bekant ofta mycket fantasifulla. Detta kan alltså vara en orsak till att de här filmerna är så populära.

De allra flesta har nog någon gång som barn drömt om att vara en superhjälte. Att inte hindras av begränsningar och att kunna hjälpa någon i nöd. Inom oss alla finns en mycket stark drivkraft att vara till nytta för våra medmänniskor. Vi vill alla fylla en funktion. Något av det värsta en människa kan råka ut för är t.ex. att förlora sina arbetsuppgifter. En superhjälte är just någon som gör nytta, någon som efterfrågas, och mycket mer än vi någonsin kan drömma om. Kanske är det denna inre drivkraft som gör det så lockande att titta på superhjältefilmer?

Rent historiskt har superhjältar använts som en drivbänk för patriotism under krigstider eller på annat sätt svåra tider. Det har t.ex. i en studie av Dittmer (2007) visat sig att Captain America hade en klar påverkan när det gällde amerikaners vilja att engagera sig i Europas angelägenheter under andra världskriget. Stålmannen (Superman) skapades under den stora depressionen under 1930-talet och Iron Man under Vietnamkriget. Det finns studier som visar att superhjältar blir mer populära under krigstider. Lang & Trimble (1998) visade att superhjältarnas populäritet minskar när tiderna blir bättre.

Ytterligare ett skäl till att superhjältefilmer är populära är att Science Fiction-filmer överlag ofta blir mycket populära. Exempel på detta är The Matrix (1999), Star Wars och The Terminator (1984).

Oavsett varför folk ser dessa filmer är det uppenbart att genren rider på en framgångsvåg över världen. Så ta tag i dina popcorn och leta rätt på en bra plats i mitten på raden, för det verkar som att superhjältefilmer kommer fortsätta sin vilda åktur.

Vad tror du? Varför är superhjältefilmer egentligen så populära bland oss människor?

Tack till Daniel Kamangar för "inläggsförslaget"!

2012-05-03 klockan 22:00:36 Psykologi Kommentarer (1)


Eskapism


När en individ fäster sin uppmärksamhet på behagliga och roliga saker som en motsättning till den hårda verkligheten brukar man kalla det för verklighetsflykt. I psykologiska termer kallas det eskapism. Eskapism kan verka som ett hälsosamt knep för att förhindra att man inte blir deprimerad av verkligheten, men i extrema former resulterar den i ett beroendeframkallande beteende där individen flyr från verkligheten.

Eskapism går troligtvis långt tillbaka i människosläktets historia. Grottmålningar pekar till exempel på att människor ibland behövde fokusera på annat än banala ting. Bakom målningarna fanns kanske också ett nyttigt syfte. Med dem kunde människor lära varandra hur man slaktade en mammut.  Oavsett vad orsaken var, var det troligen en lättnad för människorna att fokusera på något annat än bara de dagliga sysslorna.

Forskare hävdar dock att eskapism till slut kan vara vaneblivande. Många studier i dagsläget fokuserar exempelvis på ”internetberoende”. De som har detta beroende spenderar många timmar av dagen och natten genom att surfa på datorn nästan som om de föredrar det framför det verkliga livet. Vad som börjar som en enkel google-sökning kan resultera i ett liv framför datornmonitorn när eskapismen börjar bli extrem.

Vissa hävdar att de som blir alltför involverade i specifika TV-program eller bokserier hamnar i en ohälsosam nivå av eskapism. Exempelvis brukar man säga att personer som vill se ut som deras favoritkaraktärer och som försöker leva samma liv som dem famlar runt i eskapismens mörker. Till deras försvar kan sägas att många hängivna fans lever normala liv, har barn, relationer och vanliga arbeten.

När vardagliga aktiviteter som att äta eller sova påverkar en individs vardag till en sådan grad att han eller hon inte längre kan inneha ett normalt liv brukar man benämna även det som eskapism. Det kan vara så att sovandet är orsakat av olika (mentala) sjukdomar som exempelvis depression. Deprimerade människor använder ibland sömn som en typ av flykt från ett liv fyllt av emotionell eller fysisk smärta. Överdrivet ätande kan också vara ett sätt att fly obehagliga känslor.

Att läsa sin favoritbok eller spela Tetris är måttlig eskapism och det är inte svårt att gissa varför vi alla ibland behöver utöva någon form av eskapism. Livet utanför eller i hemmet kan ibland vara stressfullt och bara genom att slå upp dagstidningen möts vi av ibland hundratals dödstal, artiklar om kidnappade barn, misshandel och större katastrofer. Eskapism är ett sätt att undvika att ständigt känna sig stressad eller illa till mods.

Eskapism utom kontroll kan förhindra en människa från att leva ett normalt liv och kan dessutom leda till beroendeframkallande beteenden som bl.a. förstör relationer och våra chanser att överleva i den verkliga världen. Måttlig eskapism kan, å andra sidan, faktiskt göra oss mer effektiva deltagare i värden eftersom vi tillåter oss att ta mentala pauser som minskar vår stress.

 

2012-04-30 klockan 22:45:52 Psykologi Kommentarer (0)


Hjärnan spökar med de flesta


Det kan inte bara vara jag som då och då blir skrämd om jag hör något enigmatiskt ljud när jag är ute i mörkret eller om jag tror mig känna av någon annans närvaro när jag egentligen borde vara helt ensam. Kanske är det bara jag - men jag är inte galen för det. Forskning har nämligen visat att vår hjärna sedan urminnes tider varit inriktad på att lösa problem och socialt samspel. Om hjärnan inte hittar något vettigt problem att lösa finns det en påtaglig risk att den hittar små problem och förstorar upp dem. Sannerligen är vår hjärna duktig på mycket, dessvärre har den ingen bra förmåga att skilja mellan verklighet och fantasi. Hjärnan kan "hitta på" egna problem som egentligen inte existerar. Några vanliga exempel på saker som många är rädda för på grund av problem som hjärnan skapar är mörkret, öppna platser eller att åka hiss.
2012-04-26 klockan 22:33:15 Psykologi Kommentarer (0)


Del 1: Drömmar och sömn - Vad händer när vi sover?

Sömnen började undersökas i sömnlaboratorier redan på femtiotalet. För att mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan under vakenhet samt olika stadier av sömnen kopplade man elektroder till försökspersonernas huvuden. Man upptäckte tidigt att de olika stadierna hade olika EEG -kurvor. EEG (Electroencephalogram) betyder ”elektrisk hjärnskrift”.

Stadium 1 är ett mellanting mellan vakenhet och riktig sömn. Ofta brukar man då känna sig ”dåsig” och vara på gränsen till att somna.

Stadium 2 är det första riktiga sömnstadiet.

Stadium 3 och 4 är de stadierna där man sover djupast.

REM (Rapid Eye Movements) -perioder inträffar flera gånger under natten. Under den här perioden rör sig ögonen bakom ögonlocken och musklerna är helt avslappnade. Det är särskilt under REM perioderna som människor drömmer. Drömmar kan dock förekomma i andra stadium också (något som få känner till), men är då annorlunda.

 

Den elektriska aktiviteten i hjärnan är olika under nattens stadier. När vi är vakna har EEG-kurvan små snabba vågor (höst aktivitet) och när vi sover som djupast är vågorna stora och långsamma (lägst aktivitet).


Varje stadie har ett typiskt utseende. Den djupa sömnen (stadie 3 och 4) dominerar under början av natten. Vanligtvis har man fyra-fem REM-perioder per natt och dessa blir längre i och med att natten framskrider.

I kroppen finns en inbyggd biorytm, en biologisk rytm: Mellan 3 och 5 på morgonen är kroppstemperaturen som lägst. Det aktiverade hormonet kortisol är som lägst innan vi går och lägger oss och börjar öka i kroppen några timmar innan vi vaknar.
2012-04-26 klockan 22:06:12 Psykologi Kommentarer (0)


Vilka personer beundrar vi?



Här är svaret enligt SOM-mätningen som utfördes på Göteborgs universitet.
2012-04-26 klockan 17:20:57 Psykologi Kommentarer (0)


Introduktion - Drömmar och sömn


Efter att ha avslutat serien "Mördarna inom oss" har jag bestämt mig för att ta itu med ett nytt tema, nämligen "Drömmar och Sömn". Men var inte oroliga! Teman liknande "Mördarna inom oss" kommer komma tillbaka; exempelvis kommer jag senare gå djupt in på filosofiska frågor som "Föds människan god eller ond?" och diskutera psykopati. Hur som helst, kommer jag i närmsta framtiden (förutom mina övriga inlägg) publicera olika artiklar om drömmar och sömn. Vad händer när vi sover? Varför behöver vi sömn? Varför drömmer vi? Vad handlar drömmar om? Vad har drömmar för funktion? Hur gör man för att tolka sina drömmar? är olika exempel på frågor jag kommer behandla.

Sömnens rytm kommer beskrivas kort i detta inlägg.

Man skulle kunna tro att kroppen är inställd på en 24-timmars cykel, men så är det inte. I en studie lät man försökspersoner leva utan påverkan av klocka eller växling mellan ljud och mörker. Försökspersonerna fick själva gå och lägga sig när de blev trötta och gå upp när de kände sig pigga. Resultatet av experimentet visade att biorytmen för de flesta skulle ge en cykel på 25 timmar.

Växlingen mellan ljus och mörker ställer dock in vår biologiska rytm och är alltså vad som gör att vi ändå följer dygnets 24-timmarscykel. Mycket troligt är också att det är ljus-mörkerstyrningen som gör det svårt för nattskiftarbetare att vänja sig vid en annan dygnsrytm än den vanliga. Det tar nämligen veckors nattarbete innan biorytmen ställer om sig så att temperaturen och kortisolnivån blir som högt på natten. Som skiftarbetare jobbar du sällan mer än några veckor på nattskift och därför hinner kroppen inte ställa om sig förrän det är dags för dagskift igen.
2012-04-25 klockan 22:14:44 Psykologi Kommentarer (0)


Del 4 av 4: Mördarna inom oss

Läs del 1 här, del 2 här och del 3 här



Milgrams experiment fick tuff kritik. Komiskt nog blev han kritiserad för att ha manipulerat och skadat försökspersonerna genom att ha utfört ”oetiska experiment". Då han undersökt försökspersonernas reaktioner och snarare funnit motsatsen – många var tacksamma över att de varit med för att de fått en tankeställare - kunde han dock avvisa denna kritik.

Att resultaten inte går att applicera till det ”verkliga” livet var annan kritik. Många tyckte att det var stor skillnad på att tortera någon jämfört med att dra i en spak i ett psykologiskt experiment. Självklart kan jag hålla med dessa skeptiker, men övergrepp och tortyr i krig är bara alltför vanliga. Soldater som vägrar lyda order riskerar dessutom ofta straff och i extrema fall kan det leda till att man avrättas.

Forskare har indikerat att många gör sig skyldiga till grymheter i krig – trots att de inte blivit beordrade till det. En förklaring till detta är att soldater inom en del militära förband systematiskt tränas till mord och tortyr. Rasism och hat mot olika folkgrupper är en annan. Många tyskar deltog frivilligt i judeutrotningen, i likhet med att många i det forna jugoslaven mördade och torterade sina forna grannar. Det finns alltså många olika förklaringar till varför människor är villiga att skada andra. Milgram har pekat på en faktor, vår villighet att lyda auktoritet, men självklart finns det många fler. För att testa Milgrams resultat har även forskare gjort liknande experiment senare. Samma nedslående resultat som Milgrams har visats.

Vad kan vi då lära av detta experiment? Många människor gör saker som de vet är fel för att de inte vågar stå på sig och överlåter åt någon annan att fatta beslut. Det positiva med studien är dock att det finns ett fåtal människor som faktiskt vågar säga ifrån innan det går så långt att de skadar en annan människa. Det är kanske så vi alla borde sträva efter att vara.
2012-04-25 klockan 21:24:00 Psykologi Kommentarer (0)


Wordfuedare läser snabbare

Sammanfattning: Wordfuedare läser snabbare - men blir inte klokare för det.


Kanske är du en av dem vars Wordfued-spelande börjar likna ett missbruk? Då kan jag bara gratulera. I en ny studie, vid universitetet i Calgary, Kalifornien, mätte psykologer hur Scrabble-spelare förbättrat sin ordigenkänning. Studierna visade att de flitigaste spelarna var 20 procent snabbare än vi andra.

Fördelarna som spelarna har av sin läsförmåga utanför spelet kan dock diskuteras. Ordens betydelse brydde de sig nämligen inte särskilt mycket om, bara de godkändes av Scrabble-bibeln The official tournament and club word list.

2012-04-24 klockan 17:21:49 Psykologi Kommentarer (0)


Vill du förbättra din koncentration? Bär en vit labbrock



De kläder du bär påverkar hur du tänker. Det demonstrerar nya studier som utfördes av Adam Galinsky (2012).

Det är förvånansvärt hur enkelt kroppens rörelser kan påverka hur vi tänker. Att använda överdrivna gester med ”utåtvridna” fötter kan få oss att känna oss mer kraftfulla, att lägga armarna i kors kan få oss att känna oss envisa och att läggas sig ner kan göra oss mer insiktsfulla.

Om våra rörelser kan ha så betydande effekter på vårt tänkande, hur påverkas då vårt kognitiva av de kläder som vi bär?

Vi vet alla att olika kläder kan få oss att känna oss på olika sätt. I vissa plagg känner vi oss attraktiva, i andra klädesplagg sportiga och i andra kanske rent av professionella. Men kan kläderna som du bär indirekt påverka dina handlingar genom att först förändra ditt tankemönster?

I Adam Galinsky’s studie undersöktes sambandet mellan människors koncentration då försökspersonerna bar vita labbrockar. Tanken var att de vita labbrockarna associeras med vetenskapsmän, som i sin tur ofta är förknippade med att vara mycket noggranna samt uppmärksamma.

De människorna som bar de vita labbrockarna i experimentet överträffade de som inte gjorde det. Faktum är att människorna med labbrockarna endast gjorde hälften så få misstag jämfört med personerna som hade på sig sina egna kläder.

Författarna döpte effekten till "enclothed cognition", vilket antyder att alla möjliga olika kläder förmodligen påverkar vårt tänkande på många olika sätt.

Den här studien öppnar upp vägen för alla storts kläd-baserade experiment. Är författaren som bär en filthatt mer kreativ? Är psykologen som bär runda glasögon och röker en cigarr mer insiktsfull? Gör kockhattarna så att restaurangmaten smakar bättre?

Från och med idag ska jag endast publicera artiklar till min blogg då jag bär labbrock; för vad gör man inte för att lyckas lura hjärnan, bli mer fokuserad och hålla stavfelen långt borta?

2012-04-24 klockan 15:08:57 Psykologi Kommentarer (1)


Högkänslighet



 

Idag läste jag en intressant artikel i SvD om högkänslighet. Artikeln är skriven av Anna Lagerblad och baseras på olika studier som den amerikanska forskaren och psykologen Elaine Aron utfört vid New State University of New York.

Att vara högkänslig innebär att man har en låg tröskel för sinnesintryck. Detta i sin tur leder till att hjärnan bearbetar information på ett mycket djupare sätt. Elaine Aron jämför detta med en sorteringsmaskin för apelsiner eller annan frukt.

- Om de flesta människor delar in apelsinerna i fem olika fack, använder högkänsliga personer kanske 25 fack. Att sortera all information så noggrant tar mycket psykisk kraft och får den högkänslige inte tillräckligt med tid för återhämtning är risken för ohälsa stor. Men det kan också vara fantastiskt att uppleva tillvaron så nyansrik. Många har till exempel starka natur- och konstupplevelser, förklarar Aron. 

En femtedel (20 %) av alla människor på jorden sägs vara "högkänsliga". Då högkänsligheten är så pass vanlig tror forskare att det är ett nedärvt personlighetsdrag (i artikeln ges en evolutionär förklaring till detta). Rent neurologiskt har forskare med hjälp av funktionell magnetröntgen (fMRI) kunnat granska överkänsligas hjärnor och sett att vad som förenar dem är ett nervsystem som reagerar ovanligt starkt på yttre stimuli. Eftersom högkänsliga personer även har en högre aktivitet där spegelneuronerna (som bl.a. är viktiga för förståelsen av andra människor) finns är de bland annat mycket goda lyssnare. 

Då ”känslighet” i dagens samhälle fått en mycket negativ klang, understryker forskaren och psykologen att högkänslighet innebär mer än sårbarhet. Exempelvis kan man som högkänslig även ha lättare att bli berörd av positiva ting, dessa känslor kan sedan hålla i sig under en lång tid.


Vill du veta mer? Klicka här för att läsa artikeln.
2012-04-23 klockan 21:26:56 Psykologi Kommentarer (0)


Ensamhetens melankoli

Här är en novell om "ensamhet" som jag skrev för några månader sedan. 



Kom till mig. Kom, kom och rädda mig. De isblå ögonens lyster skrek och stoftet från en ålderdomlig dröm vilade stillsamt under buteljernas glans. Kvar på fönsterbänken, lämningar av dig. Blått, vitt, grönt, färgerna strålade mot mina ögon. Glimmande grönska, blixtrande liljor av ro – varför tog du mig inte med? Bortom väggar en idyllisk plats mig väntar; bara du kan ta mig dit, dit ingen annan kan. Rädda mig - ta mig med dig. Skratten och kyssarna ekar från flygeln, de drakoniska åren från efter våra ord tog slut. Glöm mig inte. Känslan av orkaner som stiger runt mig, anstränger min ande – hur kunde det bli så här? Stoftet över mina fötter, följer mig vart jag än går. Rummets inre fasader omringar mig, målade i kärlekslöst svart sargar de mitt hjärta. Smält sand som en gång lät solens strålar passera håller mig nu fången. Slitna möbler där du en gång satt, nu under ansiktslösa bleka stycken av lin. Den idylliska plats bortom buteljer där ej olycklig kärlek existerar. Men jag kommer aldrig dit, för du finns inte här och ensam står jag kvar i det evigt enigmatiska mörkret, ty fotogenlampans ljus tynat bort och jag dränks i den kvava luft du lämnade mig med. I mörkret står jag ensam, bland kärlekslösa svarta ruiner av ord, där ingen kan se mig. Karmstolens mönster virar sig kring mina vader, slingrar sig otäckt runt mina höfter, tynger mig, drar mig ner och aldrig mer ska jag röra mig; ty en kärlekslös förblir en kärlekslös och en känsla aldrig förändras, som månen, vars dunkla sida aldrig ljuset får bemöta.

Vibrationer i luften i samma klang som de valser du aldrig kommer dansa med mig, ger mig ändå hopp. Stödd på vågor av svunnen energi krampar jag mig upp, är du där? Flygeln, en skarp kontur av svärta och elfenben. Mina fingrar söker sig över klaverets bortglömda toner, jag vill inte höra, för klangen tillhörde dig. Ljudlöst jag försiktigt stänger banden, ty det sista du lämnade kvar hos mig är ett öppet sigill av akacia.
2012-04-22 klockan 13:40:57 Psykologi Kommentarer (0)


Del 3 av 4: Mördarna inom oss

Läs del 1 här och del 2 här.

 



Varför lyder människor auktoriteters uppmaningar trots att de strider mot deras moral?

Då lydnadstestet var över intervjuade man varje försöksperson och de fick reda på att ingen skadats och att allt var arrangerat. Förklaringarna till varför de varit ”lydiga” varierade. Att man inte ansåg sig vara ansvarig för den smärta man förorsakat offret var den vanligaste förklaringen. Ordern kom trots allt från försöksledarna.

Andra såg försöksverksamheten som något som bara ”måste fortsätta”. En del tyckte att de handlade för den ”goda sakens” skull och vissa människor nedvärderade den ”dumma” eleven för att försöka rättfärdiga sitt handlande.

Kan det ha varit så att några av försökspersonerna hade sadistiska böjelser och passade på när de fick chansen? Svaret är nej. Försökspersonerna fick i en serie själva välja nivån på stötarna. I princip alla gav då mycket svaga stötar. Försökspersonerna var alltså vanliga, hyggliga människor. I försök att finna vad som skilde de lydiga från de olydiga åt fann Milgram att varken kön, ålder, yrke eller utbildning spelade in. Troligtvis påverkar inre psykologiska faktorer varför man lyder – men Milgram fann dem inte.

Enligt Milgram är den avgörande faktorn vid lydnad auktoriteten. Experimentet varierades så att det fanns två försöksledare som gav motstridiga uppmaningar. Den ena sa att man skulle stoppa medan de andra sa att man skulle fortsätta. Försökspersonerna fortsatte inte vid denna tvist. En tydlig auktoritet innebär alltså grönt ljus för många. Det innebär alltså en tydlig auktoritet.

Milgram sammanfattar själv:
"Flertalet människor gör som de blir tillsagda, utan hänsyn till handlingens innehåll och utan att hämmas av samvetet, förutsatt att de tycker att befallningen utgår från en legitim auktoritet".

Flera uttalanden från försökspersonerna kan man läsa i Milgrams bok Lydnad och auktoritet (1973). Där kan man tydligt läsa att försökspersonerna vetat vad de gjorde och att de insett att eleven väl kunnat dö men fortsatt ändå.

Det finns många likheter med Nazityskland i detta experiment. Massor med ”vanliga, hyggliga” människor medverkade i den fruktansvärda judeutrotningen. I Vietnam kunde vanliga amerikanska soldater mörda gamla, kvinnor och barn. Att soldater överallt tycks kunna göra det värsta, om de får order om det, har även visat sig i de senare krigen i Afghanistan.

Sista inlägget som publiceras i "Mördarna inom oss" kommer ta itu med kritik som experimentet fått, dra kopplingar till värdsliga händelser samt jämföra experimenten med mer ingående studier som gjorts senare.
2012-04-22 klockan 12:19:16 Psykologi Kommentarer (0)


Psykologiskt perspektiv - Vad orsakar svartsjuka?


Vad är svartsjuka och vad är det egentligen som orsakar denna starka och obehagliga känsloreaktion?

Vad är det? Svartsjuka består av en förtvivlan över att någon annan blir föremål för intresse, omsorg och kärlek för en person vars huvudintresse man själv vill vara föremål för. Svartsjuka är inte en psykiatrisk diagnos (trots att en viss grad av svartsjuka kanske borde klassas som det) utan snarare ett sinnestillstånd.

Män och kvinnor är svartsjuka lika ofta. Dock är deras svartsjuka generellt sätt inriktade på olika ting. Männens svartsjuka är starkt inriktad på det sexuella beteendet, rädslan för att kvinnan ska ha sexuellt umgänge med någon annan. Kvinnors svartsjuka är snarare byggd på rädslan för att mannen ska tappa tycke för henne och tillslut överge henne för någon annan. Med andra ord saknar ofta en svartsjuk förtroende eller betvivlar den andres trohet.

Var uppstår svartsjuka? Det är vanligast att svartsjukan uppstår i parrelationer men den kan också influensera andra relationer. Självklart kan svartsjukan vara berättigad, som en reaktion på att man faktiskt blivit bedragen eller bortvald. Hur som helst, är det mer än vanligt att de som lider av svarsjuka, lider av svartsjuka som inte är befogad. Vilket kan resultera i stort lidande för både individen men också dess omgivning.

Varför blir man svartsjuk? Personlig osäkerhet och en dålig självtillit är ofta grunden för svartsjuka. Det är ofta i barndomen som svartsjukan grundläggs. Förtroendet till andra människor kan nämligen inte utvecklas om man som barn får otillräckligt med ömhet, kärlek och trygghet. Redan som barn kan man, exempelvis, känna sig förbigången av ett syskon som föräldrarna uppmärksammar mera. Barn som upplever sådana mindervärdekänslor kan i värsta fall lida i resten av deras liv och försöka hantera deras svarsjuka genom att prestera bra i skolan eller inom någon sport. Om barnet inte orkar tävla om föräldrarnas kärlek kan de istället utveckla kriminella eller missbrukande beteenden.

Höga äganderättskrav kan också i många situationer bilda svartsjuka. Istället för att först skapa ett ömsesidigt förtroende kan en svarsjuk människa vilja äga den andra fullständigt.

Stark och allvarlig svarsjuka har ofta en biologisk bakomliggande faktor. Det är alltså möjligt att den skulle kunna finnas i generna. Hanarna i djurvärlden försvarar sitt revir mot andra hanar, därav är det möjligt att män har större sannolikhet att utveckla svartsjuka. Via evolutionen utvecklas egenskaper som bidrar till de egna genernas fortbestånd. Därför har evolutionen utvecklat ett beteende och tänkande som säkerställer att de egna barnen är ens egna. En förklaring till att en man förbjuder sin kvinna från att ha kontakter med andra män skulle alltså kunna innebära att han omedvetet vill säkerställa att hans gener verkligen förs vidare. Oavsett, är det ett fruktansvärt beteende.

Hur kan man lösa det? Förtroende är grunden till varje välfungerande förhållande. Ty den som har förtroende, tvivlar inte. Samtal kan bygga upp ett förtroende. Att försöka tala om sin svartsjuka kan vara en första räddning till problemet. Det är mycket möjligt att din partner kan känna igen vissa av de känslor som du själv upplever. Misslyckas man med kommunikationen kan det leda till att en maktrelation uppstår där den ena parten försöker kontrollera den andra vilket i sin tur förstör hans eller hennes möjligheter till att respektera den "dominanta". För att slippa leva som en underkuvad slav är det vanligt att den dominanta personen blir övergiven, såvida partnern inte har en ovanlig styrka och ”generositet”. 

I extrema fall kan svarsjuka gå så långt att de leder till misshandel och psykisk terror. I dessa fall måste man försöka ta sig ur relationen så fort som möjligt och skaffa hjälp. I ett sådant destruktivt förhållande finns det risk för att du inte bara skadar dig själv utan också dina barn.
2012-04-21 klockan 21:18:52 Psykologi Kommentarer (3)


Det här visste du inte om siffran 13


Förutom att siffran tretton är folktrons oturstal är den också den procentandel av invånarna i Lund som fötts med depressiva personlighetsdrag. I USA och Kanada har motsvarande nivåer uppmätts.
2012-04-21 klockan 17:43:19 Psykologi Kommentarer (0)


Tidigare inlägg Nyare inlägg